This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Ett entitetssystem Àr ett sÀtt att hantera entiteter i ett spel och Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde. Syftet med det hÀr arbetet Àr att utvÀrdera tvÄ olika entitetssystem, en aggregationsbaserad design och en dataorienterad design samt bidra med hur en dataorienterad design kan se ut och realiseras. Entitetssystemen implementeras i programmeringssprÄket C++ tillsammans med ett exempelspel som anvÀnds för att utvÀrdera entitetssystemen. Entitetsystemens effektivitet uppmÀts i uppdaterade entiteter per sekund och antalet cachemissar per sekund genom ett experiment med exempelspelet. Det dataorienterade entitetssystemet visar pÄ mindre cachemissar och fler uppdaterade entiteter per sekund nÀr det totala antalet entiteter och antalet entiteter som dör per sekund varieras.

Syftet med denna studie; en en-grupps före- och eftertest, var att beskriva förekomstfrekvens av alla PRIM-VIPS sökord i omvÄrdnadsjournalen pÄ en vÄrdcentral före och efter en studiecirkel dÀr distriktssköterskor (n = 19) och undersköterskor (n = 7) deltog. TvÄ tidsperioder om vardera tre veckor valdes, en före studiecirkelns start och den andra nÀr studiecirkeln var avslutad. Tidsperioderna var representativa ur bÄde patient- och personalhÀnseende. Det totala antalet patientkontakter i respektive period bedömdes vara jÀmförbara. Samtliga distriktssköterskor och undersköterskor inbjöds till studiecirkeln, inbjudan sÀndes ocksÄ till vÄrdcentralsledningen för kÀnnedom.

Det hÀr arbetets syfte Àr att utvÀrdera olika implementationer av grundlÀggande mekanismer inom omrÄdet hierarkiska tillstÄndsmaskiner. De grundlÀggande mekanismerna, det vill sÀga representationerna för tillstÄnd och hÀndelser, implementeras pÄ fyra olika sÀtt, och de hierarkiska tillstÄndsmaskinerna utformas utifrÄn de möjligheter som de grundlÀggande mekanismernas implementation ger.I arbetet implementeras de hierarkiska tillstÄndsmaskinerna i programmeringssprÄket C++. Dessa hierarkiska tillstÄndsmaskiners tidseffektivitet i transitioner per sekund mÀts genom ett experiment. UtvÀrderingen av experimentet visar att den hierarkiska tillstÄndsmaskinen som anvÀnder arv i C++ för att koppla samman tillstÄnden och som utnyttjar objekttillstÄnd och medlemsfunktionshÀndelser kan utföra runt 780 000 transitioner per sekund. Den Àr dÀrför den tidseffektivaste av de fyra hierarkiska tillstÄndsmaskinerna.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda sig av stra-tegier för översÀttning av primÀra kulturella ord vid översÀttning av sekundÀra kulturella ord. Kulturella ord Àr ord som anvÀnds inom ett sprÄk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta Àr svÄra att översÀtta eftersom de saknar motsvarighet pÄ mÄlsprÄket. I den hÀr uppsatsen görs det skillnad mellan primÀra kulturella ord, vilka hÀrstammar frÄn den verkliga vÀrlden, och sekundÀra kulturella ord som Àr skapade av författaren för en viss vÀrld.De strategier som Àr utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översÀttaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehÄller bÄde primÀra och sekundÀra kulturella ord, kan jag klarlÀgga om Svanes strategier för översÀttning av primÀra kulturella ord kan appliceras vid översÀttning av sekundÀra sÄdana.Det undersökningen visar Àr att sÄ inte Àr fallet, varken för primÀra eller sekundÀra kulturella ord. DÀremot fungerar strategierna mycket bÀttre för de primÀra kulturella orden dÀr endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundÀra.

Sammanfattning saknas..

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

I detta arbete har ett övervakningssystem till en torkmaskin i en pappersmassamaskin utvecklats. Övervakningssystemet ska motverka att pappersarket i maskinen spĂ„rar ur sin bana. Detta hĂ€nder ganska frekvent vilket orsakar produktionstopp. Övervakningssystemet ska innehĂ„lla uppkoppling till billiga IP-kameror via nĂ€tverk, berĂ€kningsmetoder av vilka fĂ€rger som syns i bild frĂ„n IP-kameran och lagring av fĂ€rgvĂ€rdet som fĂ„s av berĂ€kningsmetoderna i en databas. Med hjĂ€lp av programmering i programsprĂ„ket Java och metoder frĂ„n visionsbiblioteket OpenCV har en mjukvara skapats för att lösa problemen.

Dagens globala vÀrld har öppnat upp möjligheter som gjort det lÀttare för mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden att trÀffas. En av anledningarna till att mÀnniskor invandrar till Sverige Àr kÀrlek. Dagens allt mer globaliserade vÀrld gör att demografin i Sverige Àndras med en ökning av den etniska och kulturella mÄngfalden. Detta stÀller krav pÄ vÄra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förstÄelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förstÄelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvÀrld har utvecklat sin kulturella förstÄelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda mÀn och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners frÄn Asien.

I tvÄ analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhÀllsproblematik  som berör klass- och rasfrÄgan presenteras pÄ film utifrÄn hur cultural studies teoretiskt förhÄller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive lÀnder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten..

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.